5 maj 1892 startade arbetet inne i hyttan. Det som tillverkades var belysningsglas, lampglas, oljehus, kupor, sprängglas och pressglas. Den största kunden efter starten var AB Arvid Böhlmarks Lampfabrik i Stockholm, som bland annat exporterade Flerohopps glasbruks produkter till Norge. Efter tre år slutade Frans Gustaf Johansson på Flerohopps bruk och gick tillbaka till Pukebergsglasbruk som också samarbetat med AB Arvid Böhlmarks Lampfabrik.

Under åren 1897-1901 inköpte Johan Alfred Jonsson en del gårdar runt omkring bruket och han byggde en villa till sig och sin familj. Det var brukets disponentvilla som revs på 1980-talet. Under den här tiden byggdes även en del arbetarbostäder till glasbruksarbetarna. Byggnaderna fick namn, som Tallbacken, Solbacken, Mästarbyggningen och Rullan.

Bild från Kalmar Länsmuseeums arkiv

I början eldades glasugnarna med ved, som togs ur brukets egna skogar. Veden kördes direkt till bruksbacken. Bruket hade även sågar där plank och brädor sågades, tidvis såldes det virke från sågarna.

Eftersom mycket av det som tillverkades under den första tiden exporterades till Norge, blev det ett avbräck vid unionsupplösningen 1905, innan nya marknader hittades.

Bild från Kalmar Länsmuseeums arkiv

Johan Alfred Jonsson avled 1904 sonen Sture Jonsson tog över efter fadern och drev glasbruket till 1908 då släktes ugnar, som var direkt eldade stoppungar. Bruket övertogs av ett bolag med Emil Sterner som ledare och de installerade en Iföugn 1909. Från och med 1913 var Emil Sterner ensam ägare till bruket och drevs då endast under sommaren. På vintern högg glasarbetarna ved i brukets skogar.

Året 1917-1918 låg arbetet nere i 11 månader på grund av konflikt.

Under åren 1918-1920 tillverkades flaskor på bruket, som då arrenderades av ”Johansson på Hjärtsjö”.

Mellan åren 1921 – 1933 arrenderades bruket av Eskil af Ekenstam, som även drev Gadderås glasbruk. Under denna tiden tillverkades glödlampskolvar, som var ett enmansarbete med ackord, men det tillverkades också en del fin slipad kristall. Det var en del konflikter på arbetsfronten under dessa år, en var 1921 och under hela 1923 låg arbetet nere. Först den 13 april 1924 återupptogs arbetet, då även en del glasarbetare från ett glasbruk, som Ekenstam hade i Stockolm och lagt ner, flyttade till Flerohopp. Tyvärr klarade inte Ekenstam att driva både Flerohopp och Gadderås glasbruk utan Flerohopps glasbruk gick i konkurs 1933. De från Stockholm inflyttade glasarbetarna påverkade dialekten i samhället.

Bild från Kalmar Länsmuseeums arkiv

1934 övertogs driften av glasbruket av Håkan Sterner, son till Emil Sterner, och hans syskon. Under den här tiden tillverkades det lampkolvar, som exporterades till England, termosglas, ampuller till syrabehållare och tidvis hushållsglas. Under början av 1950-talet experimenterades det en del med värmehärdigt glas, så kallat hård glas. Det var tänkt att bli framtiden för bruket, men på grund av problem med smältningen och för dyra produktionskostnader blev det inget av de planerna. Dessutom började maskinell framställning av lampkolvar att konkurrera. Produktionen gick ner och i slutet av februari 1960 lades Flerohopps Glasbruk ner.

Glasbruksbyggnaderna ägdes då utav Kährs och användes sporadiskt till lager. Hyttan revs 1979, sliperiet revs och disponentvillan revs på 1980-talet. Med det var bruksepoken i Flerohopp över.

Regenter i Sverige under denna tid:

Oskar II 1872 -1907
Gustav V 1907-1950
Gustav VI Adolf 1950-1973